måndag 31 augusti 2009

Långtflygande planer

Nu ni!

Lillasyster och jag ska bilda ett team och börja tävla i kaninhoppning.

Hur denna idé har fötts tänker jag inte gå in på, men jag har under en längre tid funderat på vad Lillasyster och jag ska ha för "projekt" och sysselsättning.

Gubben och Stora Killen har ju sina geocachingturer, nu är det dags att tjejerna på Stenkastet också hittar på nåt skoj.

Just nu letar jag efter lagom gamla kaninungar på Internet som har föräldrar med goda hoppanlag.

Jag lovar att det är ett projekt, för varje gång jag kommer in på en kaninuppfödares sida så utbruster jag: Nä men ååååååååå!

Varje gång jag utbrister detta hör jag Gubben sucka från vardagsrummet.

Men det ska bli så roligt att träna kanin. En gossig, busig, matglad kanin ska flytta in i köket.

Jag ser framför mig hur Lillasyster glatt springer längst med kaninhoppningsbanorna och kaninen flyger högt, högt över hindren.

Å vad kul vi ska ha!

söndag 30 augusti 2009

söndagar

K i den underbara bubbelpoolen. Observera att det inte är så trångt som på Fyrishov.


Söndagsbadet i FA:s regi är en höjdare för vår familj. Båda våra killar ser fram emot söndagar som har blivit helgen höjdpunkt.

Kanske något till guiden du funderar på Elin?

Vi har blivit en trogen skara familjer som badar på Habiliteringens bassäng varje söndag 16.00-18.00.

Nya badare är alltid välkomna, förstås!

Info finns här


Två nya upptäckter

Idag har jag gjort två nya upptäckter som jag kan rekommendera:

1. Biotopia. Lillasyster verkligen ÄLSKADE att titta in genom fönstren och titta på alla djuren. Ljud- och ljusspelen var som grädde på moset. Vi gick flera varv och såg nya djur och situationer för varje gång vi tittade in genom fönstren.

Det var helt annorlunda mot det biologiska muséet från min barndom med dammiga, dåligt uppstoppade djur.

Trevlig museibutik var det också.

2. Vasaparkens lekpark. Efter Biotopia köpte vi glass i kiosken och travade (Lillasyster sprang som en antilop) mot lekparken. Jättefina klätterställningar, balansgångar, gungbrädor och annat var blandat med gott om sittplatser för vuxna att kunna övervaka leken.

Ett extra stort plus var de fina klätterträden som man så flitigt klättrat i så att barken var alldeles blank och len.

Dit kommer vi definitivt att åka till igen. Det var nämligen väldigt lätt att hitta parkering utanför det blå Vasahuset. (Gratis på söndagar)

Dagens utflykt fick mig att fundera på att skriva ihop en liten guide till föräldrar med autistiska barn på utflyktsmål runt Uppsala med omnejd. Självklart ska den vara på Internet så att man snabbt kan uppdatera med nya utflyktsmål och göra ändringar. Tryckta guider blir lätt så fort gamla och inaktuella.

Skulle det vara något att ha, tro?

Finns det kanske något liknande redan? Var då i så fall?

Någon som vill samarbeta att få ihop en sådan guide? Maritta? ;o)

En Stor Killes lilla mage

Vår Stora Killes mage är nåt i hästväg.

Ibland håller han sig i en hel vecka utan att göra "nr 2". Ni kan ju själva tänka er hur det kan vara.

Hur kommer det sig? Kan han få bestående skador av detta hållande?

Jag vet ju att vi inte är ensamma om att fundera kring detta.

Finns det någon som har något svar på frågorna?

Hur som helst: Denna helg är Stora Killen hos Storasyster Amanda och hon har en mycket bra toalett, enligt honom själv. Tur att det inte blivit stopp i den!

lördag 29 augusti 2009

Kalas

Grannen fyller 50år idag.

Tänkte BARA följa med maken och gratta i dörren och överlämna en blomma och kram. Sedan skulle vi gå hem igen direkt. Jag och K alltså. Inga problem.

Men, glömde/tänkte inte på/ fokus på annat, grannen hade trädgårdsfest och poolen fortfarande i gott skick.

Ja, ni som känner K kan förstå att vi inte bara vände och gick hem.

Av med byxor och kalsonger i ett nafs. BADA!

Jag grabbar tag i en ilsken K och drar med honom hem.

Det hela lugnar sig dock efter en vända med bilen. Puh. Inte roligt. Att man aldrig lär sig.

För några år sedan hade jag stortjutit och tyckt att allt var botten och orättvist. Idag blir jag bara arg på mig själv och tycker synd om K i sådana här situationer.

fredag 28 augusti 2009

Snabba timmar VS långsamma timmar

Ooops, vad veckan har gått fort!

Kalle har korttids den här veckan, vi hämtar honom i morgon innan lunchen. Fantastiska känsla att möta honom i hallen och snabbt säga hej till personalen för den här gången.

Men innan dess ska vi ha fredagsmys med storebror, vilket är extra mysigt för alla. I kväll blir det hemgjord pizza och någon film eller lyssna på musik "med volym sent på kvällen".











onsdag 26 augusti 2009

Så tokigt det kan bli

Lillasyster började förra veckan 6-årsverksamheten och kom i en F1-klass. Jag vet inte riktigt hur många 6-åringar som började, men vår familj är rätt oerfarna när det gäller särkoleklasser, däremot har vi mycket goda erfarenheter om träningsklasser (åtminstone Eriksskolan här i Uppsala).

Förra veckan fick vi hem schema för Lillasysters klass och det visade att det är bad på tisdagar. Genast började vi ett förberedelsearbete med Lillasyster så hon skulle veta hur hon ska göra med duschen, vi packade väskan och en överröste skolan med 100 frågor kring badet, typ.

Måndagkvällen var en lång kväll. Lillasyster ville till skolan för på tisdag skulle det ju bli bad!

Men när tisdagen kom och Gubben och Lillasyster kom till skolan så visar det sig att badet inte ska börja förrän i oktober!

En sak har man lärt sig: barn och i synnerhet autistiska barn, ska man inte lura!

Så efter middagen tog jag och Lillasyster packningen som vi gjort kvällen innan och åkte till Fyrishov och badade i alla fall, bara hon och jag. Gubben och Stora Killen fick vara hemma och klyva ved inför vintern.

Stora Killen hade nämligen åkt och badat på Fyishov med sin skola under dagen, enligt hans schema.

Vi fick en rätt mysig kväll på Fyrishov, men det var en liten bitter eftersmak på den annars trevliga utflykten.

söndag 23 augusti 2009

Roligt besök

När man lever som vi, utanför stan, så får man inte så himla ofta besök.

Men idag fick vi riktigt fint besök, av Maritta och hennes trevliga familj.

Sol, grillad korv och mockarutor gick ner innan familjen gav sig iväg till tonårskalas på andra sidan stan.

Extra kul med K som tyckte om mockarutorna som jag bakat.

Välkomna tillbaka snart!

lördag 22 augusti 2009

Pin

Här den lovade Autismpin som just nu pryder bla min arbetsväst!

Räddning

Storasyster Amanda ringde upp mig.

"När får jag vara barnvakt till småttingarna så att du och Gubben kan gå ut på restaurang för er själva?"

I morgon, Storasyster Amanda, i morgon!

Bioträning

Ja, nog blev det träning alltid. Fast för vem?

När vi kom fram till Filmstaden så visste tjejen i kassan ingenting om trailervisningen utan sa bara: "Det måste ha varit igår, för idag har vi inget sånt!"

Det tyckte jag lät konstigt, så jag gick upp och letade upp en biovaktmästare som sprang och ringde till sin chef.

När han kom tillbaka så var det mycket visning idag, men tiderna var helt annorlunda.

Det kändes lite jobbigt, men Lillasyster och jag fick traska iväg med oförättat ärende.

Inte roligt!

Jag ringde Gubben utanför bion som bekräftade att "mina" tider stämde på hemsidan, men man får välja sina strider här i livet. Det kändes inte så lockande att gå in på bion igen med en arg sexåring som skriker och härjar.

Istället åkte vi till Gränby för att kompletteringshandla lite.

Lillasyster var fortfarande sur, så jag försökte muta lite med Oreo babykakor. Tyvärr tappade Lillasyster burken så att ALLA kakor ramlade ner på golvet och fick ligga kvar.

Inte roligt!

Sen skulle vi åka hem.

Lillasyster ville gå i leksaksaffären, det ville inte jag och eftersom jag är vuxen så får jag bestämma. Vi var ju tvugna att ta oss hem med all den inköpta maten.

Inte roligt!

För de som träffat Lillasyster vet att när Lillasyster bestämt sig för något som hon inte får så blir hon förvandlad till ett MONSTER.

Så jag kan verkligen säga att jag fått träning idag.

Jag är genomsvettig!

(När jag kom hem för att göra en skärmdump på SF´s hemsida hade de ändrat tiderna där. Typiskt!)

Tips!

SF-bio har gratis visning av lite olika barntrailers i 3-D idag klockan 14.45 och 17.45.

Visningen är bara 15 minuter och är gratis.

Toppentillfälle för bio-träning!

Ensamma stunder...

Jag håller med dig Elin.

Jag har ju mina tre ensamma kvällar i slutet på September att se fram emot.

Kan du planera in några?

Apropå lillkillen, han behöver absolut kallas för minst sagt storkillen!

Skolor ja, det skiljer sig även mellan klasser på SAMMA skola.

Stunder

Det finns stunder när jag önskar oerhört att få vara ensam hemma.

Det spelar ingen roll hur "skötsamma" alla är, det är ensamheten jag saknar.

Och så finns det folk som önskar att få sällskap, om än för en kort stund.

Man ska vara försiktig att önska för mycket.

Kanske en dag jag sitter där och är ensam och önskar sällskap?

Fundering

Hur kan det komma sig att det skiljer sig så mycket mellan olika skolor fastän de verkar i samma kommun?

Nytt namn

Jag inser att jag inte kan kalla Lillkillen för Lillkillen så mycket längre.

Han växer ju så det knakar, så "liten" är inte riktigt beskrivande.

Därför får han hädanefter kallas för Stora Killen.

Bara så ni vet! :o)

fredag 21 augusti 2009

Vardag

Dagarna rullar på i faslig fart.

Efter tre veckors jobb känns det som vardagen har kommit ikapp sommar och ledighet.

K ska till sitt korttids för andra gången redan. Känns som om det var en vecka sedan bara. Alltid kul att känna att man inte är helt slutkörd innan korttids-veckan kommer.

Hade tänkt lägga ut en bild på de fina pins (liknande Rosa bandet) som Föreningen Autism säljer. Men kom på att den sitter på rocken på jobbet. Återkommer nästa vecka med foto.

tisdag 18 augusti 2009

Tusen

Oj oj oj Maritta!

Över 1000 besökare har varit på Kylskåpsmorsornas blogg.

Långa nätter

Hör och häpna!

Lillkillen har sovit fantastiskt gott 4 nätter i rad!

Han har somnat vid 8 snåret och har sovit ända fram till halv 6 varje natt.

Igår testade vi hur det skulle vara utan Melatonin, och det gick lika bra som nätterna innan.

Det känns mycket bra!

Vad är då hemligheten?

Jo, en viktig faktor är den nattskiva (Doru - Piano dreams) som Morgan lyssnar till nattetid. Den går på loop och låg volym hela natten och håller Lillkillen i djupsömn. Vaknar han till så är musiken samma "signal" som när han går och lägger sig att han ska sova.

Jag är övertygad om att skivan är skapad för att få en att somna, för skivan får en verkligen att bli skönt trött och sömning.

En annan faktor är att det är svalt i rummet. Han sover alltid lite bättre när han har öppet fönster, svalt och ett tjockt täcke än varmt och tunt täcke. Vi bor så bra till att vi kan ha fönster öppet utan att bli störda av trafik. Å andra sidan är det ett himla liv på koltrastar och småfåglar om vårarna.

Ett tredje och säkert mycket betydande faktor är att han fått tillbaka rutiner och går på fritids/skola. Där får han så mycket stimulans som vi inte har resurser att ge när han är hemma.

Vi får se hur länge den goda nattsömnen håller i sig, men vi njuter så länge den varar.

måndag 17 augusti 2009

Långsamma timmar.....

Dessa kvällstimmar, innan det är dags för nattning, är mördande långa.....

Speciellt en dag som denna när skola och fritids haft stängt. K är extra pigg en sån dag. Har nästan glömt bort dessa vardagkvällar men ack så påmind jag är denna mörka regniga måndag....

Ändå har K varit på många utflykter med sin pappa och efter middagen med mig till Vårdsätraviken.

Det blev dock en härlig stund vid badet när solen stack fram mellan regnskurarna.

I morgon både skola och fritids, yes.

söndag 16 augusti 2009

Ont i magen

Jag får ont i magen när jag läser om den mördade 19-åringens lillebror som man misstänker är mördaren.

Det står i en artikel i Aftonbladet.se att han har en "psykisk sjukdom som gör att han kan utföra våldsamma impulshandlingar".

Bara det nu inte blir att man pekar ut en hel grupp med människor med funktionshinder som våldsamma.

Kalasbild

Gårdagens kalas för 8-åringen blev uppskattad av alla badälskande kompisar. Dagen bjöd på strålande väder och badinslaget blev given. Tyvärr hade vår pool utsatts för alger men maken kom på idén att fylla med lite vatten och två flaskor badskum!!

Chokladkakorna åkte ned med lite saft och vips vara alla barn i poolen resten av kalaset. K badade sedan resten av kvällen och somnade lycklig efter en härlig dag.

Tack alla ni som kom och gjorde kalaset möjligt!

Idag ska jag ägna mig åt en artikel som maken hittat. Man kan tydligen använda ett program i i-phone som kan ersätta en PECS-pärm. Låter otroligt.

Det kan ni läsa om här

ÅÅÅååå!

Jag kom just på att jag har en oskrapad trisslott som jag köpte igår i min väska.

Nu ska vi se om det blir en resa till sol och värme.

Håll tummarna!

lördag 15 augusti 2009

Burr!

Idag var det riktigt kyligt.

Ja, det är så kyligt att Gubben självmant gått ut för att fixa med vinterved till kakelugnen.

Själv sitter jag och surfar på Ryanairs hemsida och drömmer om en weekendresa med barnen till värmen.

Det blir nog en trisslott när vi kommer till stan.

fredag 14 augusti 2009

Kalas

Det bästa med alla kakbak!
Låter alltid lite "illa" av maskiner.......men spännande!

Så här kul har vi det i kväll. Stora förberedelser för chokladkakefest i morgon. K älskar att fixa i köket. Speciellt efter att han börjat med matlagning på tisdag-eftermiddagar. K hämtas på skolan av sin avlösare och åker till Mimer och lagar middag.

Mimer är resultat av ett projekt i Uppsala som stöttar avlösare till våra barn. Det var ett tufft och tungt ensamarbete för många i början. Nu finns det ett etablerat program dit man kan åka med barnen. I det här fallet matlagning i grupp.

Kommer ihåg vår första sommar med avlösare. Vilken främmande tillvaro det var för alla. Vi kunde inte vara hemma för K kunde inte släppa oss. Slutade med att vi for iväg någonstans oplanerat och försökte slappna av. Samtidigt visste vi hur svårt det var att sysselsätta en kille som aldrig kunde stå still. Så i början kändes avlösningen mer som en börda.

Tack och lov för bra projekt och drivande projektledare!

Men nog om det. I morgon är det kalas gäller!

Fylla år!

Med ett stort GRATTIS sjunger jag för en av småkillarna som fyller år idag.

Hoppas ni har en bra dag där borta på andra sidan stan.

torsdag 13 augusti 2009

Gottesug

Jag har det svårt nu, Maritta!

Jag är supersugen på godis och i min hopplösa strid att stå emot godissuget hittade jag denna artikel om chokladens goda egenskaper i Aftonbladet.se.

Visst kan man säga att jag gör kroppen en tjänst om jag trycker i mig den där chokladkakan jag har i kylen?

onsdag 12 augusti 2009

Planering

Vilken grej! Det är så häftigt att sitta längst fram på teater och konserter. Men inte lika kul på bio speciellt för oss glasögonburna.

Å gensvar från kommunen angående skolskjuts hur bra kan det bli!?

Här hemma processerar vi med vårt telefonbolag om stulna telefonen. Maken är galen på ett svar som anlände idag. De påstår att vi borde ha spärrat telefonen direkt efter stölden. Men det hände ju på natten då vi sov! Ska man låtsas-sova på semestern utifall tjuven kommer och snor ens grejer??? Tycker att vi reagerade snabbt nog och spärrade telefonen per chat, för deras egen telefon hade typ 50 samtal i kö.

Planerade lite i almanackan igår. Märkte genast att det fanns ett fint tillfälle för egentid hela tre kvällar i september!!! K på korttids och resten av killarna på bokmässan. Mums.

Maritta!

Maritta! Maritta! Maritta!

Jag har köpt biljetter till Ola Salo och Per Tengstrand och får sitta på första raden i mitten! Vilken grej! Det blir jag och ett gäng skrikande unga tjejer. (Det blir nog svårt att se skillnad på oss ;o) )

Men det som jag är absolut gladast för är att man från kommunens håll sett över Lillkillens skolskjutssituation och kommer att satsa extra på att han får bra skjuts när skolan börjar.

Jag är så lycklig!

tisdag 11 augusti 2009

Musik

Jag har märkt att Lillkillen är mycket lättpåverkad av musik.

Dels räddade en lugn pianoskiva vår nattsömn för flera år sedan när han sov extremt dåligt månad efter månad. Efter två nätter med skivan på låg volym sov han plötsligt som en stock.

Men han gillar också upptempolåtar. Keanu West - Golddigger, Måns Zelmerlöw - Cara Mia, Lordi -Hard Rock Halleluja är låtar han gärna lyssnar till.

Men jag märker att han har ett brett spektrum på musik han gillar. Han gillar även mjukjazz och står gärna i rummet och lyssnar när jag råkar sätta på en radiokanal med sådan musik.

På hans skola finns en mycket engagerad musikpedagog och vi har diskuterat musikens makt för autister flera gånger.

Själv berörs jag också lätt av musik. Jag blir glad av vissa låtar och kan gråta av andra.

En låt jag blir glad av är: The Jam - Midnight hour
En låt jag blir röd och alltid gråter en skvätt för är: Ted Gärdestad - En egen måne

Kanske är jag också autist?

måndag 10 augusti 2009

Tanka krafter

Vad kul med lillasysters första skoldag! Det låter gott med en ny kompis redan.

Se framåt ja. Jag brukar i första hand alltid längta efter en heldag helt för mig själv hemma. Måste vara det finska österbottniska blodet som ger sig till känna. Jag känner att jag mår bra av att vara ensam och sparka fötterna framför mig. Då hinner jag tänka och även få perspektiv på tillvaron. Efter det kan det komma lite ideér som att vara lite mera social, ha ha.

Har en social aktivitet inbokad i Oktober med maken och storebror. Vi ska se teateruppsättningen av Kvarteret Skatan i Stockholm. Vi har alla tre skrattat ihop och sett många avsnitt om och om igen.



Se framåt

Hur brukar du göra, Maritta, för att se framåt bortom allt som är familjebestyr?
Jag brukar försöka hitta något evenemang som jag verkligen, verkligen vill gå på.

Det kan vara att se premiären av Jesus Christ Superstar med Ola Salo i huvudrollen i Malmö, gå på en delfinal (eller ännu hellre FINALEN) av Melodifestivalen eller något annat som är det lilla extra.

Idag letade jag på Ticnet efter nåt skoj i höst. Nä, det fanns inget så där som jag DIREKT föll för.

MEN... så gick jag in på Uppsala Konsert och Kongress och vad ser jag på första sidan?
Jo, underbara Ola Salo ska ge en föreställning med Peter Tengstrand.

DET ska jag gå på!

Tjohoo!

En ny era

Dagen började med att Lillasyster satte sig upp i sängen och skrek: "Jag vill inte gå skola! NEEEEEEEJ!"

Det var ungefär då jag åkte till jobbet.

Min oro över hur dagen skulle gå var hur som helst onödig. Det gick hur bra som helst och Lillasyster har fått en ny lekkompis.

Däremot var lunchen inget vidare, enligt henne själv.

3 riskorn till lunch är svårt att leva på.

Men nu har jag definitivt inga förskolebarn längre.

söndag 9 augusti 2009

"Där går en barnmisshandlare!"

Lillasyster och jag hade en jättemysig eftermiddag i en lekpark inne i stan. Vi åkte rutchkana, gungade på gungbräda, åkte linbana och gungade.

Lillasyster sjöng när vi gungade: "Mamma är världsbäääst å guuuuuungaaaaaaa!" (Jag hjälpte henne lite på traven där med texten, men hon tyckte visan var mycket fin)

Men på hemvägen förvandlades hon plötsligt till "Miss Hyde" och fick ett rejält utbrott och skrek och var riktigt arg. Hon satte sig på marken och benen förvandlades till kokt spagetti som man inte kan stå på.

Förr i tiden, när Lillasyster var mindre, kunde man lyfta upp henne på höften och bära iväg så löste man det bekymret för tillfället.

Numera är Lillasyster över 20 kg tung, 120 cm lång och inte så lätt att lyfta med. Man får ta ett stadigt tag i handen och försöka lirka med henne, men oftast sätter hon sig rakt ner på marken och fortsätter gallskrika.

För utomstående kan de se riktigt konstigt ut med ett gallskrikande barn och en mamma som ser sliten och trött ut.

Jag har många gånger tänkt att andra som ser situationen ska tänka: "Där går en barnmisshandlare". Det är det sista jag är, men det kan ju inte de veta.

De ser ju bara en jättekonstig situation mellan ett skrikande barn och en vuxen.

Varför bryr man sig egentligen vad andra tycker och tror? Man gör ju bara så gott man kan!

Tanka upp

Det finns många sätt att tanka upp orken så man klarar av livet i en autistfamilj. Det är viktigt att man verkligen känner efter när man behöver fylla på. Ingen vinner på att man går under ytan och tappar sugen.

Denna sommar har jag sinat rätt mycket i min brunn av kraft och funderade på hur jag ska klara hösten.

Det blev snabbt bättre när jag började jobba igen och fick rutiner på min vardag. Dessutom har jag (enligt mig själv) världens bästa jobb som är otroligt utvecklande och roligt.

Andra sätt kan vara att resa bort från familjen så man får göra saker "bara för en själv".


Denna helg fick jag möjlighet att åka en snabbis till Kalmar (dock inte i jobbet). Anledningen till denna resa är inte så rolig, men jag fick med mig Storasyster Amanda som avbytare bakom ratten.

Vi fick också möjligheter att utforska Kalmar, bara mor och vuxen dotter, vilket var riktigt trevligt.


Det sammanföll med Stadsfesten i Kalmar och det var full sprutt på försäljare, flanörer och solsken.

På bilden tävlar jag i en tävling som Kalmar Högskola anordnade.

Jag vann en hopfällbar tandborste.

lördag 8 augusti 2009

skolskjutsar

Ja, det är samma visa här. K har haft en ny chaufför varje dag under dessa två veckor. Men det fungerar trots allt ganska bra. Värst är att det blir olika tider med olika förare. Svårt när K är taggad och vill åka till skolan NU!

Hoppas det blir bättre när sommarveckorna är över.

Just nu råder ett lugn här hemma. K och hans avlösare är på Fyrishov och lattjar. Som alltid när K är borta blir det så tyst i huset att det slår lock för öronen.

Hoppas din tripp söderut blev bra, Elin. / hörs Maritta

torsdag 6 augusti 2009

Det här med skolskjutsar

För oss ute på landet är det jättejobbigt när skolskjutsarna inte fungerar. Det är ju så långt för oss att åka in till stan och hämta upp Lillkillen om det skulle klicka.

Idag hade vi vår tredje chaufför på tre dagar. Han uppgav att han inte haft rast på hela dagen och bad om vatten för att han var så törstig.

Det känns inte helt OK.

Trötthet dag 2

Är det något som smittar via bloggen?

Jag menar våra nattpigga ungar. Här har annars hela familjen sovit gott i natt. Det brukar vara det som gör att man överlever, för man vet att K somnar tidigare och sover helt utslagen efter en "strulnatt" Om man inte är nere i Spanien förstås, då kan det hända vad som helst på nätterna:-)

Annars är det bara att sikta in på en fredagsmys i morgon. Den första fredagskänslan på länge. Har inhandlat till en tacomiddag, mums.

Övervinna hinder, del 2

Lillasyster tyckte att jag

1. inte skulle få somna igår kväll
2. skulle vakna 03.30

Efter en timme osovande gav jag upp och sitter nu vid datorn i stället.

Ska jag åka till jobbet jättejättetidigt, eller ska jag titta på nåt TV-program i soffan?

Kommer jag att somna på jobbet vid kafferasten?

För övrigt känns benen och de ädlare delarna som om de gått igenom en mangel.

onsdag 5 augusti 2009

Cykla igen...

K ute och cyklar med sin pappa.

Trötthet

Trodde i min enfald att vardagsstrukturen infunnit sig. Ack, vad jag bedrog mig när K ville busa redan 04.00 i morse. Nåväl, hans dag räddades av att han somnade om, en halvtimme innan jag skulle opp...


Nu glömmer vi bort nattstök för solen skiner och Lyssnaängsbadet väntar!

Jag klarade det!

Maritta! Jag klarade det! Jag har cyklat till och från jobbet på samma dag!

Morgonturen gick väldigt bra. Det var dimmigt och fuktigt, men jag tog mig fram på 1 timme och 15 minuter. Kristian Luuks sommarprogram underlättade rejält.

Hemvägen hade jag planerat väl med kortbrallor och linne för att kombinera cykelturen med att sola lite. Rätt tänkt, men...

Det jag inte tänkt var HUR ONT I BAKEN JAG SKULLE HA FRÅN MORGONTUREN!

Nu är det kuddläge för bakdelen.

tisdag 4 augusti 2009

Inte cykla

Det blev ingen cykling idag.

När jag kom ut i full mundering i morse klockan 06.15 för att trampa iväg så var det punka både fram och bak.

Saved by the bell!

Idag har Gubben reparerat cykeln. Jag tror han tycker det är roligt att jag ska svettas 2*2 mil till och från jobbet.

måndag 3 augusti 2009

Cykla

Rensa tankarna samt komma i form

Vad tror du, Maritta?

Är jag galen som planerar att cykla till jobbet i morgon?

Jag har trots allt 2 *2 mil till och från jobbet.

Å andra sidan har jag laddat mobilen/mp3-spelaren med en massa sommarpratarprogram.

Kommer jag att ångra mig i höjd med Ulva?

/elin

Semestern slut!

Vad lika vi lever just nu Elin! Jag har också avslutat första arbetsdagen efter fyra veckors ledighet. Känns väldigt skönt att få struktur på dagarna igen. Måste erkänna att den här sommaren känns som den bästa ( för alla) sedan Ks diagnos. Alla känner att de har haft ledigt. Nu ska jag inte sticka under stolen med att K hade både fritids och korttids förra veckan.

Men SÅ borde det gå att planera varje sommar!

Det som ffa känns bra är att K också haft sitt bästa sommarlov på länge. Resan till Spanien, en vecka, var en höjdare för honom. Han var så duktig och vi kunde verkligen se att den sociala träningen hade gett resultat. Tack skolan!

Minns än idag ett planeringsmöte inför en sommar. Året innan hade känts som en stor katastrof. På slutet av mötet säger vår fantastiska kurator från Barnhab , " Varför ska K vara ledig åtta veckor? Tre veckor borde vara bättre att eftersträva och planera väl". Maken och jag satt och gapade och förstod inte först vad hon menade, men efter en stunds tänkande förstod vi att hon hade en poäng i det hon sagt precis. Alla barn mår inte bra av långa ledigheter helt enkelt.

Struktur för våra barn är som kondition, färskvara!


Första arbetsdagen

Då var första arbetsdagen efter semestern avklarad.

Det var lugnt och sansat, jag fick avsluta mina arbetsuppgifter utan att något oförutsett inträffade och det var väldigt lite "krasch", "bang" och "neeeeeeej!".

Något kanske det beror på att det var en liten arbetsstyrka på plats, men det kan också bero på just att arbetslivet är lugnare än vårt hemmaliv.

Sen, bäst av allt, när jag kom hem stod den goda maten dukad på bordet och en leende Gubbe mötte mig i dörren.

Summa av dagen: Det är inte så tokigt att jobba!

Hur gick det för dig, Maritta?

/elin

söndag 2 augusti 2009

Utflykt

Tänk att jag bott i Uppsala sedan -79 och aldrig åkt Lenna-katten. Nej, tydligen krävs det att först bli autismförälder sen lära känna en modig mamma med två autistiska barn! Tack Elin för att K och jag fick följa med idag.

Ungarna skötte sig finfint. Tågbytet i Marielund gick galant, hade lite onda aningar att K inte ville stiga på ett annat tåg direkt utan att få bada först. Badplatsen var också höjdpunkten. Själv njöt jag av att bli uppassad med allehanda god utflyktsmat.

Hemfärden gick med rälsbuss non-stop. Enda knorret var från K när en ivrig pappa råkade visa sig en hållplats INNAN vi skulle stiga av. Sådant är alltid svårt att förklara. Pappa fanns ju där och nu åker vi vidare, hjälp!

Oftast är det ju så, att i sin iver att glädja så blir det lite fel för våra barn. Man lär sig visst aldrig.

Utflykt

2 familjer - 3 autistiska barn - på utflykt i det Uppländska landskapet.
Hur ska det gå?
Bilderna får tala....

Att resa med ånglok kan vara vanskligt då det låter, skakar och skramlar rätt mycket.
Spänningen i resandet gjorde oväsendet överkomligt.

En färd i tid och rum.


Sedan... målet.... BADA!


Barnen badade så mycket att de glömde bort att äta lunch.

Lillasyster som inte fått i sig frukost hade svårast att ta sig till lunchbordet.

Nästa gång kanske man ska se till att äta innan man badar?

Vi hade badplatsen helt för oss själva. Det kan vi tacka sommarvädret 2009 för.
Vattendjur!


Väl hemma slocknade min Gubbe på direkten på soffan.
Vi andra hade gott om energi kvar. Lillasyster fortsatte badandet i trädgårdens plaskpool, Lillkillen tittade på Scooby Doo.
Hoppas alla barn sover gott ikväll.


(Jag lägger inte ut bilder på Marittas familj där man ser familjemedlemmar tydligt.)
/Elin

lördag 1 augusti 2009

Marittas första inlägg, en presentation.


Jag heter Maritta och är 48 år. Bor i Uppsala med min familj. Yngsta sonen K snart 8 år, har diagnosen infantil autism och hyperaktivitet. I familjen finns också maken och storebror 14 år.

K ska börja andra klass i särskolan. Hans stora intresse är naturen och växter som han viftar med och gör speciella mönster med. Han väljer mycket noggrant vilka grässtrån eller blad han plockar. Vatten i alla former är också något som gör honom lycklig.

K pratar inte och kommunicerar med PECS. Om han är riktigt motiverad tex sugen på glass kan han be om det med ord.

Vi har sedan några år även hjälp av avlösare och korttidshem. K är på sitt korttids var fjärde vecka, måndag - lördag fm. Just nu har vi två avlösare som gör en massa kul saker med K några timmar per gång. Det kan vara här hemma eller en utflykt till Fjällnora.

Jag själv har hela mitt vuxna liv jobbat inom vården. Många år på Akademiska sjukhuset och sedan tio år tillbaka inom Hemsjukvården. Jag träffar på många anhöriga till "mina patienter" och har förstått hur viktigt det är att få dela med sig bekymmer med andra som är i liknande situation. För min/vår del har alla nya kontakter med andra föräldrar till autistiska barn varit räddningen.

Jag hoppas som Elin att vi kan bidra med lite erfarenhet till våra läsare. Både positiva saker och dela de tunga stunderna.

En positiv stund hände idag på tomten. Storebror hade lagt sparpengar på en manick till sin mobil, fungerar som en stegräknare plus lite till. Han satte gladeligen igång och sprang flera rundor i trädgården och vips började K att tjuta av skratt. En härlig stund av lycka och hjärtat tog många glädjeskutt.


Elins första inlägg, en presentation


Välkomna till Kylskåpsmorsorna!

Här följer tips, trix och problemlösning för att få tillvaron för vår autismfamilj att fungera.

Kanske kan Marittas och min dialogg hjälpa en och annan familj i liknande situation att hitta vägar att fungera?

Vem är då jag och min familj?

Jag heter Elin och är mamma till två autistiska barn. I denna blogg får de heta Lillkillen och Lillasyster eftersom de själva inte bett om att bli utlämnade på Internet.

Jag är 44 år och jobbar i Uppsala kommun inom daglig verksamhet. Jag har tidigare jobbat med ungdomar som behövt lite extra hjälp att komma ut på arbetsmarknaden.

Familjen består också av min man, Gubben, som jobbar med data.

Jag har också en äldre dotter, Storasyster Amanda som studerar till psykolog vid Uppsala Universitet.

Alla utom Storasyster Amanda bor på landet utanför Bälinge med våra två katter.

Lillkillen är 9 år, gravt autistisk och utvecklingsstörd. Han går i träningsklass i särskolan och ska i höst börja årskurs 3. Han kommunicerar mestadels genom PECS, men kan också kommunicera genom att visa tydligt vad han vill.

Lillkillens största intresse är för tillfället att snurra med bollar och studsa dem. Vattenlek är också eftertraktat som aktivitet.

Lillasyster är 6 år och "bara" autistisk. Hon pratar, men kan behöva promptning för att få fram det hon vill. Lillasyster är mycket företagssam och envis. Hon börjar 6-årsverksamheten i höst.

Lillasysters största intressen är för tillfället att klättra upp på biltak och titta på utsikten. Hittills har bilarna stått stilla.

Jag hoppas kunna bidra med ge en bild över hur en vanlig autismfamilj fungerar. Jag kommer också att ge ett och annat bra tips som kan underlätta för familjer i liknande situationer, med eller utan autism.

/elin