Det eviga dåliga samvetet

Idag drabbades jag av det eviga dåliga samvetet.

Lillkillen är på korttids och kommer hem i morgon.

Idag ringde jag till korttidshemmet och frågade hur allt var och fick till svar:

"Jo, då! Allt är väl, men han somnade 11 i går kväll och vaknade 3."

Just då, i det ögonblicket, tänkte jag: Nä, jag vill inte att han kommer hem!

Stunden efteråt svällde det dåliga samvetet över mig som den värsta tsunami.

Klart jag vill att han ska komma hem, men jag vill också sova om nätterna...