Nyårshälsning

Lillasyster och Lillkillen hälsar genom Lillasyster:

Monstermoster: Ser du! Hon har ingen hjälm! ;o)

Maträtt

Sonen har underliga matvanor.

I veckan har han komponerat egen middag.

Hämtat lök från skafferiet.

Hämtat kniv!!!!

Skärbräda.

Margarin och salt.

Jag visade stekpannan och "jojo".

Sedan åt han med glädje två hackade lökar med extra margarin och salt!

Vilken natt!

Tur det inte är alltför många nätter av denna sort.

Först hade Lillkillen svårt att somna. Då menar jag inte att han låg och bvred och vände på sig, jag menar att jag låg och VRÅLADE i flera timmar. Detta VRÅLANDE gick inte att trösta eller lugna. Då känner man sig rätt otillräcklig.

Sen vaknade jag halv 3 i natt av ett antal smällar. De var tillräckligt höga för att man måste kolla vad det var, men först måste jag väcka Gubben, för man vill ju inte gå ner och möta ett gäng inbrottjuvar alldeles ensam.

Men när vi kom ner så var det bara kaninen Stig som kände sig ensam och satt och stampade i sin bur.

Han var hungrig och ville ha sällskap, så det var bara att sitta och prata lite med honom så att han lugnade ner sitt lilla hysteriska kaninhumör.

Men sen, två timmar senare, lyckades jag somna om och sov ända till klockan 7 när Lillkillen vaknade igen.

Undrar hur kommande natt blir?

Nyårsfirande/Strategi

*pust*

Snart är det nyårsfirande på gång.

Lillkillen uppskattar ICKE smällare och fyrverkerier. Han tycker det är obehagligt med alla smällar och blixtar som kommer rätt oförberett. Höga ljud är inte hans grej.

Lillasyster tycker nog att det är fint, men hon bryr sig inte särskilt mycket.

När vi flyttade ut på vischan där vi bor nu tänkte vi att runt nyår är det nog inte så många smällare så här långt ut. Vad skönt, tänkte vi.

Tänk så fel man har (ibland)!

Då Lillkillen brukar ha mycket svårt att somna om om han blir väckt så vet vi att nyårsnatten är inte en natt av glädje och fest, utan av trötthet och gråt.

De senaste årens strategi som också har fungerat för Lillkillen är följande:

1. Han får vara uppe så länge det går.
2. Vi stänger alla ventiler, etc i hans rum.
3. Vi drar ner rullgardien trots att det redan är svart ute. (Då blixtrar det inte när det sätter igång)
4. Vi har Lillkillens nattmusik på *lite* högre volym än vad det brukar. Det verkar som om hans hörseltröskel höjs något av detta.
5. Vi håller tummar och tår för att han inte vaknar.

Detta har funkat de senaste åren och vi hoppas att det ska funka i år också.

Men allra helst önskar vi att folk inte skjuter upp så mycket fyrverier överhuvudtaget.

Geocaching

Gubben här hemma och Lillkillen geocachar en hel del. Geochaching passar vår autistiske Lillkille rätt bra då det ofta innefattar bilåkning och promenader i naturen, två av Lillkillens favoritsysselsättningar.

Nu, efter snart 2 år, har Gubben börjat att blogga om det.

Inte nog med det, han gör det på engelska, eftersom han har så många internationella geocachingkompisar.

I bloggen A Shared Shadow kan ni läsa om deras äventyr och utflykter.

Pulkabacken II

Insprirerad av familjen Hjelm packade Lillasyster och jag ryggan med sittdynor och en termos med varm choklad och åkte till Björklinge för att åka pulka.

Det är ju så att bor man på Upplandsslätten så står inte backarna som spön i backen precis.

Hur som helst: Lillasyster blev eld och lågor och tyckte att lilla backen var jättebarnslig och satsade på stora (svarta) backen. Den som är så stor och brant att det är tveksamt att jag själv skulle åka i den.

Jag stod högst upp och filmade när hon åkte nerför och blev till en pytteliten rosa prick.

Skönt att det inte var så många som åkte, man behövde inte vara orolig att hon skulle krocka med någon.

Men nästa gång har vi hjälm!

Pulkaåkning

Julaftonens höjdpunkt för yngsta sonen!

K fick en ny grön pulka av storebror i julklapp.

Förr om åren har han mest lekt med snöret eller sprungit efter andra som åkt.

Igår blev det två svängar till backen.

Sista gången vid 20-tiden på kvällen, men vad gör det när sonen ivrigt säger "åka" och till och med täckbyxorna går på utan protester.

Väl framme vid backen tar han mod till sig och åker på egen hand med en flåsande pappa springades bredvid!

God fortsättning alla läsare!!!

Pizzabeställning

Här i Bälinge tror jag vi har Sveriges trevligaste pizzabagare. Han är mycket glad JÄMT och han vet PRECIS vad vi vill ha för pizza.

Lillasyster har en mycket speciell pizzasmak, det ska vara pizza med ost och skinka på kanten och ingen tomatsås.

Pizzabagaren tycker inte alls att det är en konstig pizza. Han sa spontant: "Det är en Lillasyster special!"

Det behövs så lite för att en Kylskåpsmorsa ska bli riktigt glad...

Viktiga synpunkter

Samhället sviker vår son Kalle

Hört från TV-rummet

Gubben: -EEEELIIIIIN! KOM OCH SÄG ÅT LILLKILLEN!

Jag: -Vadå då?

Gubben: -Han kan ju inte koncentrera sig.

Jag: -Men vad är det han ska koncentrera sig på då?

Gubben: -Vi ska ju kolla på Star Wars!

Helomvändning

Hela helgen har jag tränat, peppat och övertygat Lillasyster att det är BRA att gå till tandläkaren.

Hela helgen har Lillasyster svarat: -NÄÄÄÄÄÄÄEEEEEEJ!!!

Hela helgen har jag sagt: -På måndag ska vi till tandläkaren!

Lillasyster: - NÄÄÄÄEEEEEJ!!!

Till slut blev det måndag och jag ringde till tandläkaren för att förbereda att vi skulle nog vara rätt nöjda om vi ens får in Lillasyster genom dörren till undersökningsrummet.

Men vi kom inte så långt.

För när vi skulle sätta oss i bilen och köra iväg visade det sig att bilnycklarna fanns hos Gubben... i stan... 2 mil från där vi var.

Det var bara att ringa tandläkaren igen och säga som det var: Vi skulle inte komma överhuvudtaget.

Efter mycket om och men (som innefattar att Gubben snällt fick köra hem med bilnycklarna) så kom vi iväg till skolan.

Men väl framme i skolan började Lillasyster gråta stort och hjärtskärande: NÄÄÄEEEEEEJ! INTE SKOLAN! ÅKA TANDLÄKAREN!

Ibland blir man inte klok på mina småttingar!

I väntan på isen...

K med sina nya skridskor en underbar vinterdag på Dalby-viken utanför Uppsala.

K med sin pappa en fredagkväll.

K har alltid haft bra balans och det märks när han får ett par skridskor på sig. I fredagskväll blev det in-lines igen. Tur att vi har tillgång till en stor lagerlokal på makens jobb. Där finns det gott om åkyta vill jag lova.

Tipset om in-lines fick vi från skolan. Där visade det sig att K minsann kunde åka i gympasalen! Då var det bara dags för maken att gräva fram sin gamla 40-årspresent och börja om.

Nu väntar vi bara på att isen ska lägga sig så kan hela familjen ut och åka. Det passar mig mycket bättre. Jag har haft funderingar på en sparkstötting till isen, men var köper man en sån nu för tiden?? Någon som vet?

Tills isen kommer får vi nöja oss med att titta på gamla foton och njuta.

Hela nätter

Kan det verkligen vara sant?

Kan det vara så att vår Lillkille, efter nästan 10 år) får för sig att sova hela nätter?

Det har pågått någon månad och jag vågar inte ropa hej riktigt ännu, men Lillkillen har inte ens vaknat för sina "kisspauser" han brukar ha mitt i nätterna.

Jag vet inte om ni kan förstå hur skönt det är att vakna på morgonen och har fått sova 6-7, ibland 8 timmar i sträck.

Det är något vi inte fått göra sedan Lillkillen föddes (om han inte varit på korttids förstås).

Men för att få sova alla dessa timmar i sträck krävs att man går och lägger sig i tid, för Lillkillen är en morgonpigg kille.

Man är inte så social om kvällarna, precis.

Star Wars

Gubben och jag stod och velade i morse. Skulle Lillkillen ha på sig en av de andra nya Star Wars tröjorna eller ej idag? Vi stod med en tröja i var hand, Star Wars eller en "vanlig". Till slut sa Gubben:

-Klart Lillkillen ska ha Star Wars!

Så var den diskussionen klar.

Citat från dagens kontaktbok:

"Vet ej om det var samma 6-åring, men en liten kille och visade stolt sin Star Wars tröja och beundrade Lillkillens. Kanske hade den lille killen den tredje modellen av StarWars-tröja?"

Nu måste väl Lillkillen ha sin tredje tröja i morgon?

Jag behöver inte fundera någon lång stund över detta.

Verklighetsflykt

Jag har upptäckt något pinsamt.

För att fly min egen kaotiska tillvaro lusläser jag i kvällstidningarna om Tiger Woods och Elin Nordegrens problem.

Jag har ju inte ett dugg med deras problem att göra, men på nåt knäppt sätt så känns ens eget liv mer överkomligt.

Vad en snygg tröja kan göra

Igår var jag och storshoppade kläder till småttingarna. Lillkillen behövde minst 2 par byxor.

När jag var inne på H&M såg jag tre ursnygga t-shirts med Star Wars tema. Vilken skulle jag välja?

HA! Varför välja när man kan köpa alla tre? Någon glädje i livet måste man tillåta sig.

Väl hemma blev Gubben nästan rörd till tårar av t-shirtsen. Nu planeras en fin och långsam introduktion i Star Wars för Lillkillen under jullovet. Scenen med X-wings och "Deathstar" kommer antagligen att göra succé, tror vi.

Hur som helst, i kontaktboken från Lillkillens skola kan vi idag läsa:

"I matsalen (som delas av "vanliga" skolan, min anm) kom en liten kille (6-års) fram och sa:
-Vilken häftig tröja du har!"

Det värmer en moders hjärta, speciellt som samvetet gnager lite för att jag köpte 3 tröjor när Lillkillen egentligen inte behövde någon.

Jag köpte också 2 byxor till Lillkillen och en hel del annat till dem bägge två. Mamman, dvs jag själv, fick inget mer än glädjen att shoppa loss.

Intressant om ADHD

Man blir lite av en "expert" inom de olika diagnoser som florerar i vår kaotiska familj. Ändå finns det mycket man inte kan.

Idag har jag via jobbet lyssnat till en föreläsare om ADHD, Gert Andersson, från Attention i Örebro och Leneh som bor här i Uppsala.

Jätteintressant och mycket humoristiskt berättat.