Sedan en vecka tillbaka har vi börjat med cs (centralstimulerande) mediciner till Lillkillen.
Det är tredje gången gillt.
Första gången provade vi Ritalin och det hjälpte inte ett dugg, tvärtom förstärkte det Lillkillens "svåra" sidor.
Efter tre veckor beslöt vi att avbryta behandlingen, vilket var en lättnad.
Andra gången provade vi Strattera. Lillkillen fick jättehög feber och efter konsultation med läkare (inte läkare på hab) avbröt vi direkt och febern försvann direkt. Det finns flera som inte tror på sambandet, men vi är inte sugna på att prova Strattera igen.
Faktum är att vi blev rätt avskräckte överhuvudtaget till cs och tänkte att vi inte ville utsätta vår Lillkille för en massa försök.
Men det betyder inte att vi var avigt inställda till cs. Vi vet ju att det hjälper andra.
I höstas lyssnade jag på Gert Andersson (Attention) i tjänsten. Han sa något som satte djupa spår hos mig:
"Vuxna som diagnos i vuxen ålder och börjar med cs får ofta depressioner. Man börjar fundera på hur det skulle varit om man fått hjälp som barn. Man har haft en massa vägskäl och man undrar vilken väg man skulle tagit om inte ADHD hade styrt. Vilket bemötade hade man fått i de situationer man själv upplevt som svåra och ohanterliga om man inte haft sin ADHD. Hade det gjort skillnad om man haft hjälp från början?"
(OBS! Citatet är inte ordagrant, utan min egen sammanfattning från mötet)
Med detta i ryggen kände vi oss redo att göra ett nytt försök.
Än så länge har Lillkillen bara ätit cs i en vecka och han är bara uppe i en tredjedel av den dos han ska äta, men det ser lovande ut.
Det är så härligt med ögonkontakt, kramar, ett glatt mottagande i hallen när man kommer hem, ja till och med hjälp av med ytterkläderna.
Jag kan lugnt säga att jag aldrig fått ett sånt bemötande av vår Lillkille förut.
Och hittills - håll tummarna att det fortsätter - inga biverkningar!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Lita på att vi håller tummarna! Är det Eqvazym han får nu? Vi har det till K just nu men det är otroligt svårt med utvärdering. Det är så lätt att glömma hur det var innan. K har mycket stim just nu och rentav mer med medicin. Men helt klart är det lättare med kontakten och fler ord utan prompt. De bara kommer helt naturligt i motiverade situationer. Nya ord nu i vår GRILLA, SLANGEN= trädgårdslangen, INNE, UTE , HÄNGMATTAN.
SvaraRaderaJa, det är Equasym Lillkillen får. Jag var tvungen att gå och kolla vad den heter, för det är ju så krångligt namn.
SvaraRaderaNästa vecka är Lillkillen på korttids, så vi avvaktar en vecka till innan vi höjer dosen. Det känns viktigt att vi som föräldrar får vara med i förändringarna.
Håller med, vi har alltid gjort dosändringar till helgen så man har koll hela dygnet.
SvaraRaderaJag håller tummarna för att det fortsätter att ge bra resultat. Djungeln med signalsubstanser, hormoner etc och hur det påverkar oss är stor och svår. Men ibland träffar man rätt.
SvaraRadera