lördag 9 januari 2010

Varje dag är en dag av lärande

Igår när jag plockade med lite kläder på övervåningen hörde jag Lillasyster ropa:

Mamma! Hjälp! Brinner!

Va´? Vi har väl inget som kan börja brinna? Vi håller alla braständare på höga höjder, mm. Men klart att jag sprang ner och tur var det.

Lillasyster hade tänkt att koka ägg, bara det att hon hade ingen kastrull och på den plattan hon satt på låg en skärbräda. (Jajajajaja! Inga skärbrädor på spisen, jag VET! Men vi är bara vanliga människor och sånt händer i alla fall)

Lågorna slog HÖGT upp och smekte spisfläkten. PANIIIIK är en ord som inte nog kan beskriva vad jag kände.

Men konstigt nog behöll jag någonstans i bakhuvudet fattningen och sprang och hämtade vår brandfilt som vi noggrant hängt upp på lättåtkomligt ställe. (Något rätt gör vi i alla fall i vår familj)

Medan jag sprang mot brandfilten tänkte jag:

  • Hjälp! Stig är lös. Han är ju så svår att fånga om man kommer för snabbt inpå. Hur ska jag få tag på honom?
  • Var är katterna? Hur ska jag snabbt få ut dem?
  • Ska jag använda brandsläckaren eller brandfilten? Brandfilt till spisbränder! Jag tar den!


Tur jag tog brandfilten, eftersom plattan fortfarande var varm så flammade det upp så fort jag gluttade på filten för att kolla.

Skärbrädan fick jag till diskhon och sköljde under vatten. Jag hann tänka mellan spis och diskho:

Släck ingen matolja med vatten. Är skärbrädan matolja? Kommer flammor att stiga med ångan upp i taket?


Resterna av skärbrädan.

Sot, sot sot!

Det tog flera timmar att sanera och det finns gott om sot kvar. Det har krypit in i typ alla köksskåp vi har runt spisen.

Lillasyster stod på behörigt avstånd och sa: Oj Oj OJ!
Efter en stund började hon utan att jag sa nåt att klä på sig ytterkläderna. Hennes flyktinstinkt ökade ju mer rök som utvecklades.
Detta har jag lärt mig av detta:
  • Varenda öre vi betalar till Securitas för larmet är vartenda öre. Larmet slog till och Securitas ringde upp på bara någon sekund för att kolla av läget. Då hade jag redan lagt på brandfilten, men fick vägledning hur jag skulle kolla att branden inte gått upp i spisfläkten.
  • Det är inte överdrivet att ha brandsläckare och brandfilt på ett strategiskt bra ställe.
  • Ha INGET i fläktskåpet. Det tar jättelång tid att få ut allt bråte för att kolla att inget tagit eld. Dessutom, varför ska det finnas brandfarliga saker där det är troligast att det ska börja brinna?
  • Eftersom inget barn varit intresserad av spisen på flera år har vi inte använt oss av spisens huvudströmbrytare som vi installerade när vi byggde huset. Nu är det dags att börja använda den igen. ALLTID!
  • När det verkligen gäller, då slår hjärnan på en "booster" så man vet vad man ska göra. Skönt!
  • Efteråt behöver man en stund för en själv för att lugna den tsunami som väller in i skallen.
Säga vad man vill, men på autistföräldrar växer ingen mossa och fastnar inget damm!

1 kommentar:

  1. Mardröm! Jag ska memorera alla kloka råd. Innan jul påminde jag stora sonen om brandsläckaren och brandfilten. Men som sagt man vet inte hur man reagerar i en krissituation. Du skulle platsa på akuten helt klart!

    SvaraRadera