Hela helgen har jag tränat, peppat och övertygat Lillasyster att det är BRA att gå till tandläkaren.
Hela helgen har Lillasyster svarat: -NÄÄÄÄÄÄÄEEEEEEJ!!!
Hela helgen har jag sagt: -På måndag ska vi till tandläkaren!
Lillasyster: - NÄÄÄÄEEEEEJ!!!
Till slut blev det måndag och jag ringde till tandläkaren för att förbereda att vi skulle nog vara rätt nöjda om vi ens får in Lillasyster genom dörren till undersökningsrummet.
Men vi kom inte så långt.
För när vi skulle sätta oss i bilen och köra iväg visade det sig att bilnycklarna fanns hos Gubben... i stan... 2 mil från där vi var.
Det var bara att ringa tandläkaren igen och säga som det var: Vi skulle inte komma överhuvudtaget.
Efter mycket om och men (som innefattar att Gubben snällt fick köra hem med bilnycklarna) så kom vi iväg till skolan.
Men väl framme i skolan började Lillasyster gråta stort och hjärtskärande: NÄÄÄEEEEEEJ! INTE SKOLAN! ÅKA TANDLÄKAREN!
Ibland blir man inte klok på mina småttingar!
Din pedagogik var framgångsrik, med andra ord!! Sen att Gubben strulade till det är en annan historia.....
SvaraRaderaJag kan inte skylla på Gubben, för det var jag som dagen innan lagt bilnyckeln i hans ficka för att han skulle gå ut och sätta i motorvärmaren.
SvaraRaderaMen det är klart, Gubben glömde att ta ut nyckeln igen ur fickan.
Var reservnyckeln är är en gåta.
/elin
Hahaha, jag känner så väl igen det där.
SvaraRadera